Sen var det lördag igen…

Visst är lördagarna efterlängtade! Dess vila och frihet är nåt som får energin att återvända till alla vårtrötta kroppar. Men hur kommer det sig att man väljer denna härliga veckodag till att punktera sitt lår vareviga vecka? Hur kommer det sig att jag binder upp en härlig söndag till eventuella biverkningar?

Det är just att friheten att må precis som jag finner morgonen servera. Friheten att kunna styra min dag precis som jag finner min kropp ska klara av. Friheten att vakna upp och känna i vilken energinivå jag ligger på. Det var det som fick mig att välja lördag.

Min första injektionsdag var fredag. Det var fredag en lång tid, innan jag gjorde det stora misstaget att glömma injektionerna hemma i bokhyllan. Medan mitt ben och resterande delar av min kropp var i Malå. Då försköt jag allt till lördagarna. För att just söndagarna var vilodag jämfört med lördagarna. Tänkte att eventuella biverkningar kan mottas bättre på söndagarna än de mer aktiva lördagarna.

Om jag hade rätt? Vet faktiskt inte. Det spelar egentligen inte så stor roll. Vet att jag har några vänner som delar Min Sjukdom. De har gått ner i tid för att kunna motta biverkningarna på en ledig dag. Allt för att inte förstöra helgen. Men än så länge har jag tänkt fortsätta som jag gör. Att må så pass bra som jag gör. Även om det kan komma och gå spindelväv i ansiktet. Även om det kan anas nån avdomning på armarna vid sällan uppkomna tillfällen. Eller de små kuddarna kan komma och går under fötterna. Men det är en del av vardagen. De noteras knappt.

Att det då piper till i telefonen. För att påminna mig om att ta fram den lilla lådan ur kylen. Innehållande injektion samt injektionsnålen. Den vassa. Den ska nämligen ligga framme i cirka en halvtimme för att få upp värmen till rumstemperatur. Det sägs att det minskar obehaget. Men jag tycker att obehaget är just innan självaste avtryckandet.

Pipet som är programmerat till lördagar klocka 20.00 är en bra påminnelse. För fungerar allt så har jag antingen haft förmånen att bli hjälpt att trycka ner knappen på Personal Injector eller så har ångesten fått mig att trycka av i luften några gånger för att till slut våga mig på att skapa trycket som får nålen att penetrera mitt skinn när klockan passerat detta magiska klockslag.

Så nu har tiden kommit fram till kl 20 lördag. Den har passerat. Det har tryckts i luften ett tiotal gånger. För denna kväll är barnfri lördag och ingen som ringer på och rycker in för att trycka ner den berömda knappen!

Kram Anna

Annonser

One thought on “Sen var det lördag igen…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s