Inte meningen

Ibland är det bara inte tänkt. Att man helt enkelt inte ska göra en sak. Frågan är då varför man envisas att faktiskt försöka genomföra den första tanken. Speciellt när tecknen är tydliga och väldigt konkreta.

Jag pratar om mitt försök att få till ett trevligt biobesök med barnen. Vi skulle nämligen se Narnia. Dessutom med 3D tekniken som varit så vida omtalat. Att vi trotsade kylan och värmde upp lillgolfen för att styra vår kos mot staden.

Vi passade på att kika in för att boka biljetter direkt vi var framme. Där står jag och mina två troll. Redo för att dras in i den tredjedimesionella världen. Men njet…

Det var inte tänkt att den tisdagen skulle bli vår stora premiär. Inte alls. För det är något krångel med tekniken. Bara att inse att jag får gå en sväng på stan tillsammans med två buttra och besvikna barn. Det var svårt att inse att det inte gick göra något åt. För är det sönder något så är det.

Nyåret kom och nyåret gick. Då försökte jag ordna ett nytt försök. På söndagen. Nu skulle det mysas i biomörkret. Denna gång betalade jag biljetterna via nätet och kunde därför slippa köa för att hämta ut dessa biljetter. Den förenklingen att gå raka vägen till en biljettautomat. Dra sitt kort. Svisch biljetten i handen! Vi hade redan godis i påsarna och drickorna i handen. Inte glömma bort att kissa innan vi skulle smyga ner i biosalens varma mörker.

Känslan att sitta med de stora 3D glasögonen. Känna hur spänningen och förväntan byggs upp inför något jag aldrig varit med om förut. Barnen börjar småsmaska lite på godiset. Törsten släcks med olika drycker och nu.. Nu är det dags…

Vi sugs in och är snart tillbaka till Landet Narnia. Att nu få se lite nya effekter gör ju att man deltar på ett annat sätt. Man befinner sig i denna fantasi värld…

Tills dottern sitter och säger med en försiktig röst:

Mamma… Jag mår dåligt…

Att inse att man ser filmen ovan sitt huvud när man hukande springer snabbt som ögat förbi den enorma filmduken. Ut ur lokalen och in på närmaste toaletten.

Inget hände. Vi skruvar lite på oss. Och beger oss sen in igen. Känslan att det nog kan vara åksjuka pga den annorlunda filmupplevelsen. Jag ber henne att ta av sig glasögonen. Ber henne blunda och bara lyssna en stund. Men icket. Vi springer ut till toaletten. Men denna gång med kläder och handväskan i händerna.

Vi går inte in igen. Vi tar oss till bilen och inväntar resterande biobesökare. För det var verkligen inte meningen att vi skulle se denna film. Inte alls…

Kram Anna

Annonser

One thought on “Inte meningen

  1. Så synd!!! Kanske finns filmen att hyra om ett tag..utan 3D..tänk vad tekniken kan ställa till det..o tänk vilken omtänksam Mor du är, kram/ywonne

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s