Kall belöning

Klädde på mig i morse. En ganska sval dag, enligt mitt tycke. Kände att sommarklänningen behövde lite vänskaplig assistans i form av ett par tights. Även en liten kofta följde med i bilen. Dottern protesterade å det vildaste. Skulle inte klä sig mer än sin tunika. Men jag lyckades med konststycket att få henne påklädd…

När vi kom in till staden. När jag klev ur bilen. Så kände jag att det var lite varmare. Att vi kommit oss lite söderöver. Men plockade med koftan och lämnade lillgolfen bland alla andra bilarna.

Vi tog oss in till centrum. Gick in på en affär. Där började både jag och Klara att inse hur varmt det egentligen var. Så vi smög oss ner i en källare. Krängde av oss bägge tightsen. Koftorna hamnade i exmakens volvo. Sen var vi redo att besöka tivolit som fanns i staden!

Värmen gjorde att hungern existerade ganska omgående. Hade mycket trevligt. Sonen sprang runt med kompisen. Dottern hade lite ångest när hon var tvungen att välja sina aktiviteter. Men sockervadden i slutet var toppen!

När energin, efter den goda maten vi blev bjudna på, tog slut. Så plockade vi upp lillgolfen och for hem.

Jag var så nöjd över att jag kommit ihåg att ta med bensindunken. Fyllde upp den och laddade för gräsklippning. Molnen hotade och jag gick och gick. Det skvättade lite lätt från himlen. Men jag såg det enbart som en svalkning i den tidigare hettan.

Mitt i denna cirkulära promenad så ringde min promenadväninna. Vi beslöt oss för att mitt i den goda gärningen. Helt enkelt avbryta för en efterlängtad spatsertur.

Under denna promenix så bryter solen igenom det hotande molntäcket. De värmande strålarna får svetten att lacka än värre. Skratten och fnissen lyckades inte att kyla ner våra kroppar.

Så väl hemma igen passade jag på att fortsätta att klippa gräset. Medan dottern cyklade tillsammans med den underbara Holly.

Förnöjdsamt så stod jag och kikade på de enorma tussarna med klippt gräs. De tuvorna som ska räfsas nån annan gång. Färdig! Var så otroligt nöjd.

In och laga middag! Och i ett svagt ögonblick så uttalar jag orden.

Jag ska ta mig ett kvällsdopp…

Inser inte direkt att det var ett enormt misstag. Inte förrän jag står i bikini på bryggan och solen försvinner bakom ett moln… Brrrr…

Jag stod och väntade. Och väntade. Till rätt ögonblick. När solen kikade lite blygt fram. Då sprang mina ben fram och skuttade det sista stegen för att hamna i Träsket! Brrr… Jo det var kallt. Brrr… Men jag var nöjd. Gick upp och till barnens besvikelse så poängterade jag att ett kvällsdopp betyder inte alltid kvällsbad.

Kände att det var en skön och kall belöning. Det var en skön och uppfriskande väckelse av kroppen. Bara att hoppas att vattnet blir lite varmare. Då kan nog även jag ligga kvar en stund…

Kram Anna

Annonser

One thought on “Kall belöning

  1. Vilket skönt sätt att avsluta en härlig dag!
    Jag är nog lite för mycket badkruka för det……eller rättare sagt så ska det vara varmt i både luften och vattnet innan jag badar. Men då du! Då kan jag bada precis hur länge som helst!

    Kram,
    Å

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s