Har jag förlorat förståndet? Har all kostprat på jobbet fått Anna att slå om helt? Finns det någon som kan hjälpa henne tillbaka till den normala världen?
Nej jag skojar bara! Maken har stått och tillagat tre middagar. Förberett till sin Norgeresa. Äntligen ska det bli av. En fiskeresa tillsammans med några grabbar. Som han pratat om det. Som han har längtat. Nu är det verkligen dags! Han far på Valborgs. Kommer hem dagen efter sin födelsedag. Anländer alltså på söndag.
Hur ska det gå att ha hela det stora huset för sig själv? Tillsammans med barnen förstås. De fyller ett rum, ett hus riktigt fort. Sen vet jag av erfarenhet. Hade ju maken borta mån-tors i mer än 30 veckor. Jag vet att tiden går så fort. Man är så uppe i allt och så är det söndag och man längtar. Längtar att få se och krama.
Så nu doftar det gott hos oss. Det doftar tacogratäng, tagliatelle med pastagrädde och bacon samt kött är uppskuret och nerfryst… Men vem räknar?
Kram Anna
